Pryyylar och Amanda Jenssen
Just nu har jag en prylperiod! Jag köpte ju en mobil eftersom min Sony Ericsson K850i beter sig allt annat än normalt. Den startar om spontant, högtalaren fungerar inte längre (för ringsignal och larm). Vibrationsfunktionen har av någon anledning gett upp när det kommer till alarmet... inte till samtal, sms och kalender-grejer! I övrigt fungerar den väl rätt okej, det går att ringa (utom när den dör), det går att skicka sms/mms och det går att surfa med den fina Opera Mini-browsern... (återigen, när den inte dör).
Jag köpte i alla fall en tardig kopia av iPhone, en "3G i9", AKA Hiphone/Sciphone...
Vilket jävla skräp det var... tyvärr! Menyerna laggar, ser skabbiga ut, allt är dåligt översatt och sådär. Det är väl rätt schysst med 900kr för en touch-mobil med möjlighet att använda två SIM-kort (öh, när man nu behöver det..). Jag försöker hitta nytta OS till den, men jag orkar knappt försöka. Ska samla krafter till att ringa Telia och se om jag kan få tag i några inställningar till MMS och GPRS... för innan jag fått det suger den alldeles för mycket för att mitt SIM-kort ska förflyttas från min gamla till den nya.
Faktum är att jag funderar på att göra som jag och min kollega på jobbet kom på. Jag kan ta den och dra i väggen eller... kasta som frisbee utomhus när folk ser på! De lär ju tro att jag kastar en riktig iPhone... vilket vore lite kul! :$ Fast fortfarande lite onödigt med 900kr... kanske kan sälja den för 500kr (max) till någon som verkligen orkar förbarma sig över den!
Sen visade mitt... ex som hon blivit nu, Linda, mig att Apple ska släppa en iPad... och blir jag inte lite förjust i denna skapelse? Jo... klart jag blir! Den såg riktigt, riktigt trevlig ut och jag kommer tvunget behöva hålla utkik efter den! I mars/april ska den komma till Sverige... priset lär väl bli "intressant" att se. Prylar som företagen har för avsikt att släppa "billigt" brukar bli dyra i Sverige i slutändan ändå. Den dyraste modellen som finns på Apples hemsida just nu kostar runt 6200kr, vilket inte lär blir fallet i Sverige! Den landar väl säkert på 10000kr, om det räcker!
I värsta fall får jag väl beställa från USA om jag verkligen kommer vilja ha en... men det tror jag att jag kommer vilja! Den verkar riktigt häftig och ser ut att kunna komma till användning till precis det användningsområde jag alltid saknat! Nämligen att kunna skriva precis när jag känner för det! Framför allt blogga smidigt precis när jag känner för det, på bussen eller... ja, när lusten faller på helt enkelt!
Visst finns det mobiltelefoner som går att blogga med och hit och dit! Men det är så pilligt och sådär... med en iPad skulle jag antagligen klara mig med en ganska enkel mobil (med kamera). Usch vad nördig jag känner mig... :$
Nåja, nu kommer en lista med musik som just nu är het! Amanda Jenssen står dock i en klass för sig själv just nu. Det kom en aning otippat, men idag på väg till Ica kände jag att det var helt rätt just nu!
Artister som är heta:
Amanda Jenssen (+)
Animal Alpha
Muse
Låtar som är heta:
Alter Bridge – The End Is Here
Amanda Jenssen – Amarula Tree
Eminem – Sing For The Moment (trodde aldrig en Eminem-låt skulle komma med på en sån här lista för mig)
Nightwish – Ever Dream
Soundgarden – Black Hole Sun
Jag köpte i alla fall en tardig kopia av iPhone, en "3G i9", AKA Hiphone/Sciphone...
Vilket jävla skräp det var... tyvärr! Menyerna laggar, ser skabbiga ut, allt är dåligt översatt och sådär. Det är väl rätt schysst med 900kr för en touch-mobil med möjlighet att använda två SIM-kort (öh, när man nu behöver det..). Jag försöker hitta nytta OS till den, men jag orkar knappt försöka. Ska samla krafter till att ringa Telia och se om jag kan få tag i några inställningar till MMS och GPRS... för innan jag fått det suger den alldeles för mycket för att mitt SIM-kort ska förflyttas från min gamla till den nya.
Faktum är att jag funderar på att göra som jag och min kollega på jobbet kom på. Jag kan ta den och dra i väggen eller... kasta som frisbee utomhus när folk ser på! De lär ju tro att jag kastar en riktig iPhone... vilket vore lite kul! :$ Fast fortfarande lite onödigt med 900kr... kanske kan sälja den för 500kr (max) till någon som verkligen orkar förbarma sig över den!
Sen visade mitt... ex som hon blivit nu, Linda, mig att Apple ska släppa en iPad... och blir jag inte lite förjust i denna skapelse? Jo... klart jag blir! Den såg riktigt, riktigt trevlig ut och jag kommer tvunget behöva hålla utkik efter den! I mars/april ska den komma till Sverige... priset lär väl bli "intressant" att se. Prylar som företagen har för avsikt att släppa "billigt" brukar bli dyra i Sverige i slutändan ändå. Den dyraste modellen som finns på Apples hemsida just nu kostar runt 6200kr, vilket inte lär blir fallet i Sverige! Den landar väl säkert på 10000kr, om det räcker!
I värsta fall får jag väl beställa från USA om jag verkligen kommer vilja ha en... men det tror jag att jag kommer vilja! Den verkar riktigt häftig och ser ut att kunna komma till användning till precis det användningsområde jag alltid saknat! Nämligen att kunna skriva precis när jag känner för det! Framför allt blogga smidigt precis när jag känner för det, på bussen eller... ja, när lusten faller på helt enkelt!
Visst finns det mobiltelefoner som går att blogga med och hit och dit! Men det är så pilligt och sådär... med en iPad skulle jag antagligen klara mig med en ganska enkel mobil (med kamera). Usch vad nördig jag känner mig... :$
Nåja, nu kommer en lista med musik som just nu är het! Amanda Jenssen står dock i en klass för sig själv just nu. Det kom en aning otippat, men idag på väg till Ica kände jag att det var helt rätt just nu!
Artister som är heta:
Amanda Jenssen (+)
Animal Alpha
Muse
Låtar som är heta:
Alter Bridge – The End Is Here
Amanda Jenssen – Amarula Tree
Eminem – Sing For The Moment (trodde aldrig en Eminem-låt skulle komma med på en sån här lista för mig)
Nightwish – Ever Dream
Soundgarden – Black Hole Sun
Tanken var god!
Det har inte blivit någon ny blogg än... jag ska stänga WoW så kanske det blir mer gjort! Det är ganska lätt att fastna och bara spela lite till... det bästa vore kanske att lägga ner helt, och se till att få annat gjort. Problemet jag inte trodde skulle komma för mig har väl kommit ändå, och jag gillar det inte.
Jag blir frånvarande på MSN och dissar att prata med vänner till förmån för tardgrupper som upptar timmar av spel som i längden inte ger mig ett jävla dugg. Jag borde insett det tidigare... och nu ska det enbart spelas om två krav uppfylls! Det ska spelas när någon jag känner är inne i spelet... och med tanke på servern jag spelar på nu endast befolkas av kanin så ska jag spela när hon spelar. Övrig tid kommer att gå till vänner och kreativa saker som ger något.
Här är saker jag vill använda tiden till istället (utan inbördes ordning):
- Skapa och hålla igång blogg
- Prata med vänner som vill prata
- Göra saker i allmänhet mer i tid
- Börja skriva på någon form av bok
- Läsa böcker!
- Gå promenader!
Förhoppningsvis ännu fler saker... men det där är sakerna jag spontant tänker på! :)
Jag blir frånvarande på MSN och dissar att prata med vänner till förmån för tardgrupper som upptar timmar av spel som i längden inte ger mig ett jävla dugg. Jag borde insett det tidigare... och nu ska det enbart spelas om två krav uppfylls! Det ska spelas när någon jag känner är inne i spelet... och med tanke på servern jag spelar på nu endast befolkas av kanin så ska jag spela när hon spelar. Övrig tid kommer att gå till vänner och kreativa saker som ger något.
Här är saker jag vill använda tiden till istället (utan inbördes ordning):
- Skapa och hålla igång blogg
- Prata med vänner som vill prata
- Göra saker i allmänhet mer i tid
- Börja skriva på någon form av bok
- Läsa böcker!
- Gå promenader!
Förhoppningsvis ännu fler saker... men det där är sakerna jag spontant tänker på! :)
Ny blogg till helgen, förhoppningsvis!
Jag har varit dålig på att underhålla blogg... IGEN! Och nu ska jag snart fixa en "riktig" (igen? :$)
Nåja, ska skaffa mig en .se eller.com-adress och sådär! Har köpt en Wacom Bamboo som jag tänkt handrita det mesta med, och sedan koda för hand med! Så mycket personligare än så kan det inte bli! :)
Kram på er som läser! Jag ska bli en duktigare bloggare! Jag lovar! :$ (IGEN OCKSÅ VA?)
Nåja, ska skaffa mig en .se eller.com-adress och sådär! Har köpt en Wacom Bamboo som jag tänkt handrita det mesta med, och sedan koda för hand med! Så mycket personligare än så kan det inte bli! :)
Kram på er som läser! Jag ska bli en duktigare bloggare! Jag lovar! :$ (IGEN OCKSÅ VA?)
Lite sen idag
Ja, idag blir jag lite sen till jobbet. Men det beror bara på att ett besök till AMS för att få ut det sista av aktivitetsstödet jag haft rätt till mellan 10/12 och 4/1. Det borde bli lite pengar och det gillar vi! Så jag offrar drygt 2 timmar av den här fredagen för att fixa det! (förhoppningsvis går allt bra, det lät så senast jag var där i alla fall)
Nu är jag hungrig dock, har inte ätit frukost än. Tänkte slå till och göra det på McDonalds när jag för en gångs skull har tid, ekonomi, och dessutom ska åt det hållet. Egentligen inte så långt åt det hållet, men någon måtta med lathet får det vara.
Funderar på att köpa en innebandyklubba idag, förutsatt Stadium går med på att byta blad på den åt mig. Klubban jag spanat in fanns bara med högervinkel, och det går inte, speciellt inte med tanke på hur bladet ser ut. (Det blev lite smygreklam för Innebnadybutiken med) Såhär vill jag ha mitt blad, inte vinklat åt andra hållet... då blir det tardation!
Det återstår att se när... eller kanske ens OM Linda och jag ses igen. Den som lever får se vad som händer! Jag vet varken ut eller in i alla fall. Snart är vi väl tillbaka där vi var innan... ombytta roller igen. Fast nä, det tror jag inte. Då är nog slutet närmare... tyvärr :( Nåja, kram på er som tittar förbi här!
Nu är jag hungrig dock, har inte ätit frukost än. Tänkte slå till och göra det på McDonalds när jag för en gångs skull har tid, ekonomi, och dessutom ska åt det hållet. Egentligen inte så långt åt det hållet, men någon måtta med lathet får det vara.
Funderar på att köpa en innebandyklubba idag, förutsatt Stadium går med på att byta blad på den åt mig. Klubban jag spanat in fanns bara med högervinkel, och det går inte, speciellt inte med tanke på hur bladet ser ut. (Det blev lite smygreklam för Innebnadybutiken med) Såhär vill jag ha mitt blad, inte vinklat åt andra hållet... då blir det tardation!
Det återstår att se när... eller kanske ens OM Linda och jag ses igen. Den som lever får se vad som händer! Jag vet varken ut eller in i alla fall. Snart är vi väl tillbaka där vi var innan... ombytta roller igen. Fast nä, det tror jag inte. Då är nog slutet närmare... tyvärr :( Nåja, kram på er som tittar förbi här!
Längtan och biobesök
Snart dags för mig att åter dra mig till jobbet igen. Det rullar på och jag (tror jag) lär mig något nytt varje dag! Det är fint med trygghet på den punkten.
Har hunnit med två biobesök sedan jag bloggade sist! Sherlock Holmes och Avatar. Det är nog första gången jag går på två filmer med så kort tid emellan, och som båda är så sjukt bra!
Sherlock Holmes var mycket underhållande med herr Downey Jr i huvudrollen. Jag skulle vilja beskriva rollen som jämförbar med Johnny Depps roll som Jack Sparrow i Pirates of the Caribbean, vilket inte vill säga lite, eftersom jag är ett stort fan av Jack Sparrow.
Men ja, Avatar... det bär alltid emot lite att säga alltför mainstream-saker. Det är ju roligare att säga saker som andra inte redan tjatar om, eller som biointäckterna bekräftar. Det var en otroligt mäktig upplevelse! På gott och ont!
Det hade inte gått lång tid förrän jag slogs av tanken "Den här filmen gör väl många deprimerade/självmordsbenägna". En iaktagelse som jag efter filmen fick veta (utan att själv ha tagit upp det) att det stämde. (http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article6419627.ab)
Den färgglada, fantasifulla världen som skapats är något utöver det vanliga, en massa konstiga djur och ja, allmänt trevlig stämning, så länge man ser det ur Na'vi-folkets perspektiv (så länge inte skjutglada, giriga människor som vill komma åt en mineral som är värd 20 miljoner dollar/kg kommer och förstör).
Jag hade läst innan att filmen var tänkt som en väckarklocka miljömässigt och samtidigt som en spark i arslet till USA för deras krigande, om jag inte minns helt fel. I vilket fall tänkte jag på det under filmen, och det miljömässiga hade jag iofs svårt att se. Plötsligt kändes det som "Bäst före"-datumet på Jorden har passerat med råge och att anledningen Na'vi folket har att rädda sin kära Pandora-planet är betydligt lättare att känna sympati för än att rädda Jorden, en grå planet där allt handlar om pengar. Eller... det är ju inte riktigt sant, men det är åtminstone känslan i Sveriges vintermörker.
Pengar är tyvärr en nödvändighet, synd att det finns vissa som gör vad som helst med det som anledning.
I allt det mysiga i filmen kom jag naturligtvis att glida iväg stundvis (även om filmen duktigt höll mig fullt fokuserad nästan varje minut av de 161 minuter den pågick). Tankarna gick till min flickvän, som just då (tillsammans med några vänner) kändes som en av få ljuspunkter i den värld som man trots allt skulle återgå till efter filmens slut. På med jackan, vantarna och ut i de 14 minusgraderna.
Jag kan inte heller förneka att en viss känslomässig oro finns just nu, olika scenarion bubblar fram och jag vill egentligen in i det sista hålla ut för att hoppas att det trots allt kan bli bra igen. En annan del av mig vill fatta beslutet nu, av eller på med känslor. Av lockar mig inte alls. På är en känslomässig risk, och ju mer jag känner för att ta den, för det känns ändå givet, så ju mer känns det som jag hoppas på något som kanske aldrig kommer igen. För det fanns ju där, kändes det som.
Har hunnit med två biobesök sedan jag bloggade sist! Sherlock Holmes och Avatar. Det är nog första gången jag går på två filmer med så kort tid emellan, och som båda är så sjukt bra!
Sherlock Holmes var mycket underhållande med herr Downey Jr i huvudrollen. Jag skulle vilja beskriva rollen som jämförbar med Johnny Depps roll som Jack Sparrow i Pirates of the Caribbean, vilket inte vill säga lite, eftersom jag är ett stort fan av Jack Sparrow.
Men ja, Avatar... det bär alltid emot lite att säga alltför mainstream-saker. Det är ju roligare att säga saker som andra inte redan tjatar om, eller som biointäckterna bekräftar. Det var en otroligt mäktig upplevelse! På gott och ont!
Det hade inte gått lång tid förrän jag slogs av tanken "Den här filmen gör väl många deprimerade/självmordsbenägna". En iaktagelse som jag efter filmen fick veta (utan att själv ha tagit upp det) att det stämde. (http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article6419627.ab)
Den färgglada, fantasifulla världen som skapats är något utöver det vanliga, en massa konstiga djur och ja, allmänt trevlig stämning, så länge man ser det ur Na'vi-folkets perspektiv (så länge inte skjutglada, giriga människor som vill komma åt en mineral som är värd 20 miljoner dollar/kg kommer och förstör).
Jag hade läst innan att filmen var tänkt som en väckarklocka miljömässigt och samtidigt som en spark i arslet till USA för deras krigande, om jag inte minns helt fel. I vilket fall tänkte jag på det under filmen, och det miljömässiga hade jag iofs svårt att se. Plötsligt kändes det som "Bäst före"-datumet på Jorden har passerat med råge och att anledningen Na'vi folket har att rädda sin kära Pandora-planet är betydligt lättare att känna sympati för än att rädda Jorden, en grå planet där allt handlar om pengar. Eller... det är ju inte riktigt sant, men det är åtminstone känslan i Sveriges vintermörker.
Pengar är tyvärr en nödvändighet, synd att det finns vissa som gör vad som helst med det som anledning.
I allt det mysiga i filmen kom jag naturligtvis att glida iväg stundvis (även om filmen duktigt höll mig fullt fokuserad nästan varje minut av de 161 minuter den pågick). Tankarna gick till min flickvän, som just då (tillsammans med några vänner) kändes som en av få ljuspunkter i den värld som man trots allt skulle återgå till efter filmens slut. På med jackan, vantarna och ut i de 14 minusgraderna.
Jag kan inte heller förneka att en viss känslomässig oro finns just nu, olika scenarion bubblar fram och jag vill egentligen in i det sista hålla ut för att hoppas att det trots allt kan bli bra igen. En annan del av mig vill fatta beslutet nu, av eller på med känslor. Av lockar mig inte alls. På är en känslomässig risk, och ju mer jag känner för att ta den, för det känns ändå givet, så ju mer känns det som jag hoppas på något som kanske aldrig kommer igen. För det fanns ju där, kändes det som.
I'm alive!
Jag hade tänkt blogga om hur det gick igår på jobbet, men det blev aldrig tid för det riktigt. Eller rättade sagt, när tiden fanns, då fanns inte motivationen att göra det just då.
Men det gick rätt bra! Det var mycket korvstoppning och info om programmet jag ska jobba i som försvann ur huvudet nästan lika snabbt som det kom in. Men meningen var ju mest att "få ett hum" om vad man kan göra i programmet och sedan kunna fråga i efterhand om någon funktion behövs till något man ska göra. På så sätt var det nog bra!
Nu har jag mitt office, och jag ska försöka göra vad jag kan för att behålla det. Det känns lite ovant såklart, det känns antagligen bättre idag när (det dels är halvdag, slutar 13:00 istället för 17:00!) jag i alla fall har en dag på nacken, idag blir det inte kurs utan antagligen någon form av uppgift att sätta tänderna i, och det känns ju som ett steg i rätt riktning.
Och Linda är hemma igen och verkar ha haft det väldigt bra hemma hos Dannemannen, vilket är bra! Samtidigt har jag själv genomgått någon... jag-vet-inte-vad-grej som känns väldigt bra. Nog vore det ironiskt nu om jag var den som gick om känslomässigt, men jag hoppas verkligen inte att så blir fallet, utan att det håller sig någorlunda jämnt. Kanske har jag insett saker försent, kanske inte. Jag kan inte påstå att jag inte förstår att jag varit väldigt elak innan som inte vetat vad jag känner och sådär. Ett tag verkade jag mer monogam än henne och det har nog aldrig hänt.
Inget negativt som inte för något positivt med sig, och vice versa. Det som på något sätt ändrats med allt det positiva är att kontakt vid ett eventuellt "efteråt" åtminstone inledningsvis skulle vara väldigt jobbigt. Och med min filosofi så betyder att om det skulle ge en väldigt jobbig känsla, då måste det bero på att jag bryr mig mycket och tycker väldigt mycket om henne, helt enkelt.
Som det är nu skulle jag vilja sponsra ett helt besök hit, direkt, om det gick... går det? Antagligen saknas väl tid och sånt, annars skulle jag inte tveka känns det som! Men nu är det dags att röra sig till bussen!
Undrar om någon läser här längre? Med tanke på hur inaktiv jag är så kanske de få som tittar förbi gett upp.
Nåja, om inte annat har jag ju ett dagboksinlägg för min egen skull åtminstone!
Idag är tanken att jag ska spela lite tv-spel hemma hos Cicci och sedan gå på Avatar på bio. Kanin gav den 5 av 5 kaninsvansar och en bättre anledning att gå har jag svårt att hitta.
Well, bussen var det! (Btw så känns kategorin vardagsprat överspammad... behöver en ny! Ge tips!)
Men det gick rätt bra! Det var mycket korvstoppning och info om programmet jag ska jobba i som försvann ur huvudet nästan lika snabbt som det kom in. Men meningen var ju mest att "få ett hum" om vad man kan göra i programmet och sedan kunna fråga i efterhand om någon funktion behövs till något man ska göra. På så sätt var det nog bra!
Nu har jag mitt office, och jag ska försöka göra vad jag kan för att behålla det. Det känns lite ovant såklart, det känns antagligen bättre idag när (det dels är halvdag, slutar 13:00 istället för 17:00!) jag i alla fall har en dag på nacken, idag blir det inte kurs utan antagligen någon form av uppgift att sätta tänderna i, och det känns ju som ett steg i rätt riktning.
Och Linda är hemma igen och verkar ha haft det väldigt bra hemma hos Dannemannen, vilket är bra! Samtidigt har jag själv genomgått någon... jag-vet-inte-vad-grej som känns väldigt bra. Nog vore det ironiskt nu om jag var den som gick om känslomässigt, men jag hoppas verkligen inte att så blir fallet, utan att det håller sig någorlunda jämnt. Kanske har jag insett saker försent, kanske inte. Jag kan inte påstå att jag inte förstår att jag varit väldigt elak innan som inte vetat vad jag känner och sådär. Ett tag verkade jag mer monogam än henne och det har nog aldrig hänt.
Inget negativt som inte för något positivt med sig, och vice versa. Det som på något sätt ändrats med allt det positiva är att kontakt vid ett eventuellt "efteråt" åtminstone inledningsvis skulle vara väldigt jobbigt. Och med min filosofi så betyder att om det skulle ge en väldigt jobbig känsla, då måste det bero på att jag bryr mig mycket och tycker väldigt mycket om henne, helt enkelt.
Som det är nu skulle jag vilja sponsra ett helt besök hit, direkt, om det gick... går det? Antagligen saknas väl tid och sånt, annars skulle jag inte tveka känns det som! Men nu är det dags att röra sig till bussen!
Undrar om någon läser här längre? Med tanke på hur inaktiv jag är så kanske de få som tittar förbi gett upp.
Nåja, om inte annat har jag ju ett dagboksinlägg för min egen skull åtminstone!
Idag är tanken att jag ska spela lite tv-spel hemma hos Cicci och sedan gå på Avatar på bio. Kanin gav den 5 av 5 kaninsvansar och en bättre anledning att gå har jag svårt att hitta.
Well, bussen var det! (Btw så känns kategorin vardagsprat överspammad... behöver en ny! Ge tips!)
Hjälp!
Snart bär det av till den första arbetsdagen på min provanställning på pappas jobb, där jag ska sitta och rita i ett program som heter MicroStation. Jag är nervös, delvis för att jag känner mig som en fuskare, delvis för att... jag i princip inte fått veta någonting innan. Visst, det kanske hängt på mitt eget intresse att ta reda på. Men det blir lite krystat när pappa trots allt är min kontakt där. Jag kunde väl åkt dit, hälsat på chefen och gjort ett intryck... men det har känts konstigt när hela grejen som dykt är genom kontakt med pappa, som i sin tur haft kontakt med chefen.
Och när jag skrev fuskare så menar jag väl egentligen att det varit annorlunda om jag fått jobbet p.g.a. mina meriter och för att de tror jag är rätt person för jobbet. Visst, jag har läst några kurser om att rita, CAD A och CAD B, men det är inget snack om att det finns många som kunnat konkurrera ut mig om det här. Men nu, tack vare pappa har jag halkat in och... vem vet, kanske är jag rätt person för jobbet och kaaanske blir det bra till slut.
Det här var också min sista utväg för att inte behöva sälja lägenheten, vilket gjorde att det också var viktigt att ta chansen nu när den kom. Att hitta jobb överhuvudtaget nu är inte lätt, och speciellt inte i Gävleborg... och speciellt inte så pass nära! Hade lika gärna kunnat bli aktuellt att pendla 2 timmar om dagen... och det hade jag nog inte stått ut med.
Men men, jag ska göra mitt bästa idag och hoppas att det går bra. Men jag är äckligt, äckligt nervös. Räddningen är väl att många fortfarande inte börjat (många börjar 11/1), samt att jag idag enbart ska ha kurs med en annan ny, en kurs som för övrigt pappa ska hålla i. Men det är ändå många nya händer att skaka, många nyfikna och många som kanske kommer titta snett på mig och tycka att jag just "fuskat" mig in.
Nåja, strax ska jag på bussen.
Utöver det så har nyårshelgen kantats av små och stora genombrott för mitt huvud. Det krävs inget stort genombrott för att inse att jag saknar Linda mer än jag någonsin, vilket både känns väldigt bra, och givetvis jobbigt på samma gång. Det är bara att hoppas vi får chans att ses mer snart än vi tror, för just nu vet vi inte direkt när det kan bli. Kanske om... 10 veckor? Jag hoppas innerligt att det inte dröjer så länge! :(
Jag har min nya skjorta på mig (känner mig 20 år äldre...) och det är lite out-of-body experience att se sig själv i spegeln. Jag vet inte om jag gillar det. Men jag får väl ha min "konsult"-skjorta idag och sedan försöka hitta mig själv imorgon igen eller något. Jag skulle nog tagit någon av mina t-shirts jag tycker om istället...
Nu smälter jag säkert in bättre, men det viktigaste är inte att smälta in med folks skjortor, utan med folket som folk!
Off I go! Wish me luck! (och förlåt igen för att jag bloggar så tardigt sällan :( )
Och när jag skrev fuskare så menar jag väl egentligen att det varit annorlunda om jag fått jobbet p.g.a. mina meriter och för att de tror jag är rätt person för jobbet. Visst, jag har läst några kurser om att rita, CAD A och CAD B, men det är inget snack om att det finns många som kunnat konkurrera ut mig om det här. Men nu, tack vare pappa har jag halkat in och... vem vet, kanske är jag rätt person för jobbet och kaaanske blir det bra till slut.
Det här var också min sista utväg för att inte behöva sälja lägenheten, vilket gjorde att det också var viktigt att ta chansen nu när den kom. Att hitta jobb överhuvudtaget nu är inte lätt, och speciellt inte i Gävleborg... och speciellt inte så pass nära! Hade lika gärna kunnat bli aktuellt att pendla 2 timmar om dagen... och det hade jag nog inte stått ut med.
Men men, jag ska göra mitt bästa idag och hoppas att det går bra. Men jag är äckligt, äckligt nervös. Räddningen är väl att många fortfarande inte börjat (många börjar 11/1), samt att jag idag enbart ska ha kurs med en annan ny, en kurs som för övrigt pappa ska hålla i. Men det är ändå många nya händer att skaka, många nyfikna och många som kanske kommer titta snett på mig och tycka att jag just "fuskat" mig in.
Nåja, strax ska jag på bussen.
Utöver det så har nyårshelgen kantats av små och stora genombrott för mitt huvud. Det krävs inget stort genombrott för att inse att jag saknar Linda mer än jag någonsin, vilket både känns väldigt bra, och givetvis jobbigt på samma gång. Det är bara att hoppas vi får chans att ses mer snart än vi tror, för just nu vet vi inte direkt när det kan bli. Kanske om... 10 veckor? Jag hoppas innerligt att det inte dröjer så länge! :(
Jag har min nya skjorta på mig (känner mig 20 år äldre...) och det är lite out-of-body experience att se sig själv i spegeln. Jag vet inte om jag gillar det. Men jag får väl ha min "konsult"-skjorta idag och sedan försöka hitta mig själv imorgon igen eller något. Jag skulle nog tagit någon av mina t-shirts jag tycker om istället...
Nu smälter jag säkert in bättre, men det viktigaste är inte att smälta in med folks skjortor, utan med folket som folk!
Off I go! Wish me luck! (och förlåt igen för att jag bloggar så tardigt sällan :( )
