Man lär så länge man lever
Det sägs så! Man lär sig något av allt.
Igår lärde jag mig att i Buffy-serien är jag mest lik Buffy. Ifrågasätt inte, uppgiften är framtagen av en expert (puss) på området.
Tidigare i veckan såg jag två intressanta dokumentärer, en om Winston Churchill och en om Boris Jeltsin! Vilka slutsatser kunde jag dra? Mja, kanske att Sverige står still och trampar utan ledare med personlighet? Eller super herr Reinfeldt bara för lite kanske?
Det hade Jeltsin och Churchill gemensamt! De drack mycket... och var redan innan det deprimerade personer med ovanliga personligheter. De gjorde båda mycket som gjorde att de ifrågasattes starkt, men lämnade båda viktiga, positiva spår, även om de av vissa inte uppmärksammas för det (och det är klart man kan fråga sig om det positiva övervägt det negativa totalt sett).
Själv har jag ju bara vaga minnen av Jeltsin, mest minnesbilder från nyheter. Churchill kan jag ärligt säga att min allmänbildning lika gärna kunnat placera i ett fack som president i USA, men nu vet jag bättre.
With all games aside. Det positiva dokumentärerna om dessa alkoholiserade gubbar tog upp var i alla fall att:
- Utan en småtokig Churchill vid rodret i Storbrittanien hade troligtvis landet kapitulerat när tyskarna anföll under andra världskriget. Men han höll ett tal om att de aldrig skulle ge upp. Något som majoriteten köpte!
En person vid sina sinnens fulla bruk hade, enligt vad de i dokumentären trodde, tagit det säkra före det osäkra och kapitulerat.
- Utan Jeltsin hade troligtvis Ryssland varit... betydligt mindre demokratiskt än det är nu (har ingen riktig koll på hur bra det fungerar, men bättre i alla fall!). Han sågs som den som visade det ryska folket att de hade rätt till demokrati och frihet. Inte någon perfekt form kanske, men det var ett nödvändigt trendbrott i landets historia.
Ryssarna har väl något positivare anseende nu än för 25 år sedan, t.ex.
Vem vet vad som hänt annars?
Intressant!
Vaknade 04:30 imorse av att det regnade så jag trodde taket skulle rasa in! Kärlek på regn!
Igår lärde jag mig att i Buffy-serien är jag mest lik Buffy. Ifrågasätt inte, uppgiften är framtagen av en expert (puss) på området.
Tidigare i veckan såg jag två intressanta dokumentärer, en om Winston Churchill och en om Boris Jeltsin! Vilka slutsatser kunde jag dra? Mja, kanske att Sverige står still och trampar utan ledare med personlighet? Eller super herr Reinfeldt bara för lite kanske?
Det hade Jeltsin och Churchill gemensamt! De drack mycket... och var redan innan det deprimerade personer med ovanliga personligheter. De gjorde båda mycket som gjorde att de ifrågasattes starkt, men lämnade båda viktiga, positiva spår, även om de av vissa inte uppmärksammas för det (och det är klart man kan fråga sig om det positiva övervägt det negativa totalt sett).
Själv har jag ju bara vaga minnen av Jeltsin, mest minnesbilder från nyheter. Churchill kan jag ärligt säga att min allmänbildning lika gärna kunnat placera i ett fack som president i USA, men nu vet jag bättre.
With all games aside. Det positiva dokumentärerna om dessa alkoholiserade gubbar tog upp var i alla fall att:
- Utan en småtokig Churchill vid rodret i Storbrittanien hade troligtvis landet kapitulerat när tyskarna anföll under andra världskriget. Men han höll ett tal om att de aldrig skulle ge upp. Något som majoriteten köpte!
En person vid sina sinnens fulla bruk hade, enligt vad de i dokumentären trodde, tagit det säkra före det osäkra och kapitulerat.
- Utan Jeltsin hade troligtvis Ryssland varit... betydligt mindre demokratiskt än det är nu (har ingen riktig koll på hur bra det fungerar, men bättre i alla fall!). Han sågs som den som visade det ryska folket att de hade rätt till demokrati och frihet. Inte någon perfekt form kanske, men det var ett nödvändigt trendbrott i landets historia.
Ryssarna har väl något positivare anseende nu än för 25 år sedan, t.ex.
Vem vet vad som hänt annars?
Intressant!
Vaknade 04:30 imorse av att det regnade så jag trodde taket skulle rasa in! Kärlek på regn!
Kommentarer
Postat av: Linda
Fel, du är mest lik Xander, det är bara i förhållandet du är lik buffy.
Trackback
