En Tobbish, en blogg!

Inaktivitet för att jag inte skrivit på fyra dagar, vilket på senare tid är en ganska lång tid utan blogg, även för mig som har en tendens att av misstag avliva mina bloggar med inaktivitet, och sedan få starta på ny kula för att det känns så tardigt att försöka få till något aktivt av en blogg vars senaste inlägg skrevs för 3 månader sedan. Ett så intressant inlägg att det fångar och håller kvar folks intresse trots att bloggen varit inaktiv tidigare känns inte vidare troligt. Å andra sidan är kanske inte mitt random-babbel med varierande tidsrymd mellan är något läsvärt heller... hmm.

Nåja, nu skriver jag åtminstone, det är aktivt! At least my fingers and brain agree with me!
Men det ska bli mer motion idag! Jag har bestämt mig för att ta mig an ett IRL-quest. Ett av de svårare och långsiktigare jag någonsin tagit mig an, skulle jag vilja påstå.

Bakgrunden till det hela är att jag börjar förfalla kroppsligt. Det är ingen katastrof än eller så... men varför vänta till katastrofen är ett faktum? Det kommer inte bli lättare att motionera och träna än det är nu.

Det var ingen fara under gymnasiet. Trots att jag under årskurs 2 åt i snitt 4 Delicato-bollar om dagen under en hel termin. Inte heller under min utflykt till Växjö, då jag under den andra månaden som utflygen hemifrån beställde hemköpt pizza ~15 gånger på en månad. En calzone att spara till frukost och en massiv kebabpizza (med pommes och grejer) att äta vid leveransen.

Det låter som upplagt för förfall? Don't you agree?

Men det gjorde jag inte. Tilläggas ska att jag under sista året på gymnasiet hade praktik i USA en månad med. Något som för de allra flesta skulle innebära några kilon extra att placera i flygplansstolen på vägen hem. Men nej, inte för mig. Jag kom hem FYRA KILO LÄTTARE. Jag fattade inte hur det gick till, men... det gick! "Tobbish USA-diet" kanske jag ska kalla den och skicka in till Expressen? De gillar väl sånt.

Jag kanske skulle åka dit nu och stanna två månader och försöka gå ner den vikt jag tror jag behöver. Fast egentligen handlar det inte om vikten i sig. Den är mer ett riktvärde för hur jag såg ut när... jag såg ut som jag vill se ut igen!

För ja, det fanns en gång i tiden (2004-2007 typ) då jag faktiskt fick höra att jag hade fin kropp. Men det handlar inte om vad jag får höra heller. Det handlar om att jag helt enkelt vill ha fram mina magmuskler igen, inte ha en stor. Den var bidragande orsak till att jag fångade in min första "riktiga" flickvän faktiskt! (lågstadieromans exkluderad)

Dessutom är det gränsfall att jag kan ha vissa av kläderna jag alltid sett som självklara att ha! Det är inte snyggt att ha en skjorta i small om... man i ärlighetens namn kanske borde ha medium.

Senast jag köpte shorts var det andra gången de senaste månaderna som jag var tvungen att välja 33 i midjan, istället för 32 som varit standard tidigare. Det är ingen katastrof, men det är ändå en fingervisning på en trend jag inte tycker om, och som måste åtgärdas! Amen!

Fast i mitt fall betyder det just nu att jag inte kan ändra kläderna (fakta, de har den storlek de har). Då får jag ändra min teori (mig själv) så jag passar mina kläder igen. Ganska enkel logik, ay?

Hittade en lista (googlade och den fanns på iForms hemsida) som kan vara till hjälp! Det här låter lagom! Nu blir det en sväng ut och springa, innan det blir för varmt!

• Alla grönsaker, gärna många grova
• Alla sorters ris
• Potatis
• Humus, Quinoa
• Rismjöl
• Hirsmjöl
• Majsmjöl
• Bovetemjöl
• Hel hirs, bovete
• Alla sorters kött och fisk
• Ägg
• - A-fil, Cultura, Acidophilus
• Sojamjölk, rismjölk
• Ekologiskt smör, ekologisk vispgrädde
• Lin-, sesam- och solrosfrön
• Alla sorters nötter
• Alla matoljor
• Choklad - välj produkter med hög kakaohalt
• Pumpakärnor
• Glutenfritt bröd

Okej, sådär har jag inte tänkt... men det verkar vara en episk film! xD